Idag känns allt tungt, det känns som att jag ska kvävas.. Vi fick ett brev från kyrkan idag där det stog att mamma nu ligger i minneslunden, när jag öppnade brevet kände jag att jag fick svårt att andas. Allt blev verkligt för stunden.
Livet bara flyter på annars, det känns som att man lever i en bubbla där man inte riktigt förstår vad som har hänt eller det som kommer att hända. Jag förbjuder nästan mig själv att tänka för mycket på det, för jag vet att jag inte klarar att ta itu med det nu. Men jag måste ju göra det någon gång, och när jag bara låter det vara så sliter det hela tiden upp nya sår. Usch, jag tycker verkligen inte om det här..